Jun 09 2008
En speleman, en speleman
Ni vet de där som sitter här och var och spelar, med en liten burk framför sig. I vår stad sitter de mest framför Hemköp och Åhléns på största gatan och ibland utanför Systemet. Den mest frekvent förekommande är en ung kille som spelar dragspel. Dåligt. Han kan bara en låt och den spelar han om och om igen. Och han kan den inget vidare heller.
Nåväl, idag såg jag något som slår det mesta i den här vägen. Framför Åhléns vid lunchtid satt en äldre dam i en vit plaststol med en stor synth i knät. Och spelade en jävligt avancerad låt. Jag blev nästan lite imponerad ända tills jag tittade närmare och det visade sig att kärringen inte ens spelade! Hon förde fingrarna över tangenterna lite på måfå sisådär men spelade gjorde hon definitivt inte, det var synthen som stod för hela det färdiginspelade kalaset. Jag blev närmast full i skratt och när jag gått in på Åhléns smög jag lite vid fönstret för att kolla att jag sett rätt. Jodå, ibland rörde hon inte ens tangenterna och det spelade på lika mycket ändå. Vilket urkasst försök till bondfångeri! Man borde fasen ta pengar ur hennes burk i stället för att lägga dit. 
Men herregud! Om du hade hunnit ge henne nåt kunde du nästan krävt tillbaka…
Fast det jobbiga är att det är så svårt att veta om det är någon som verkligen behöver pengarna eller nån som bara inte ids jobba.
Jag är en snål jävel så om jag ska skänka till gatumusikanter ska de vara himla bra och verkligen kunna spela!
På torget nära mitt jobbkontor sitter en liten tant och spelar dragspel. Ingen gillar henne (speciellt inte de stackare som har sin lägenhet strax ovanför) men hon är orubblig. Det låter inte illa men repertoaren är starkt begränsad.